JAPANESE MYTHOLOGY & FOLKLORE

”Fox’ s Wedding”, en av de mest mystiska och romantiska myterna i Japan, är en populär folksaga som återupptas i faktiska bröllop och helgedomfestivaler i dag.

ovan är ett foto av återupptagandet av ”rävens bröllop” som hålls i slottstaden Minowa. Vigseln gått ner generationerna i Takasaki City Misato området porträtteras i en räv bröllop och människor består för att se ut som rävar marschera tillsammans i en parad. (Kontakta Misato-filialen i Takasaki City för turistinformation och se den här bloggen). Det firas av lokalbefolkningen i Gunma prefectures Takasaki City den 6 (sön) oktober.

rävens bröllop, legenden

som legenden går,

en gång i tiden fanns det en ung vit räv, vars namn var Fukuy Baccolmon. När han hade nått den passande åldern rakade han av sig sin framlock och började tänka på att ta till sig en vacker brud. Den gamla räven, hans far, bestämde sig för att ge upp sitt arv till sin son och gick i pension i privatlivet; så den unga räven, i tacksamhet för detta, arbetade hårt och allvarligt för att öka sitt arv. Nu hände det att i en berömd gammal familj av rävar fanns en vacker ung dam-räv, med en sådan härlig päls att berömmelsen av hennes juvelliknande charmar spreds långt och brett. Den unga vita räven, som hade hört talas om detta, var benägen att göra henne till sin fru, och ett möte arrangerades mellan dem. Det fanns inget fel på båda sidor; så förberedelserna avgjordes, och bröllopspresenterna skickades från brudgummen till brudens hus, med gratulationstal från budbäraren, som vederbörligen erkändes av den person som deputerades för att ta emot gåvorna; bärarna fick naturligtvis sedvanlig avgift i koppar kontanter.

när ceremonierna hade avslutats valdes en lycklig dag för bruden att gå till sin mans hus, och hon fördes bort i högtidlig procession under en regnskur, solen skiner hela tiden.* Efter att ceremonierna för att dricka vin hade gått igenom bytte bruden sin klänning, och bröllopet avslutades, utan låt eller hinder, bland sång och dans och glädje.

bruden och brudgummen bodde kärleksfullt tillsammans, och en kull med små rävar föddes för dem, till den stora glädjen hos den gamla grandsire, som behandlade de små ungarna lika ömt som om de hade varit fjärilar eller blommor. ”De är själva bilden av sin gamla farfar,” sa han, så stolt som möjligt. ”När det gäller medicin, välsigna dem, de är så friska att de aldrig behöver ett kopparmynt värt!”

så snart de var tillräckligt gamla fördes de till templet Inari Sama, rävarnas skyddshelgon, och de gamla storföräldrarna bad att de skulle bli befriade från hundar och alla andra sjukdomar som rävkött är arvtagare till.

på detta sätt blev den vita räven gradvis Gammal och välmående, och hans barn blev år efter år mer och mer talrika runt honom; så att varje återkommande vår, lycklig i sin familj och sin verksamhet, gav honom ny anledning till glädje.

* en dusch under solsken, som vi kallar ”djävulen slår sin fru”, kallas i Japan ” rävens brud går till sin mans hus.”

(denna berättelse om historien visas i Tales of Old Japan, av Algernon Bertram Freeman-Mitford. Den och dess illustrationer återanvänds enligt villkoren i Project Gutenberg-licensen online på http://www.gutenberg.net.)

sammanslutningar av myten med väderfenomen, såsom solskenor och rävregn

i kant-regionen, Ch-regionen, Kansai-regionen! Ch-regionen, Shikoku, Kyushu, bland annat kallas solskenor ” kitsune no yomeiri.”

liksom kitsune-bi foxfires och atmosfäriska spökljus kallas detta fenomen olika namn beroende på område. I Nanbu-regionen, Aomori Prefecture, kallas det ” kitsune no yometori ”(GHz, rävens hustrutagande), och i serizawa, Chigasaki, Kanagawa Prefecture och de bergiga områdena i OE-distriktet, Tokushima Prefecture, kallas det” kitsune-Ame ” (Taiwan, Fox Rain). I det östra Isumi-distriktet, Chiba Prefecture, kallas det” kitsune no sh uraclgen ” (2). I Higashi-Katsushika-distriktet, Chiba Prefecture, kallas det ” kitsune no yometori ame ”(rävens fru som tar regn) som i Aomori, men detta härrör från det faktum att detta område en gång var ett jordbruksområde, och eftersom man såg hur fruar noterades för sitt arbete, ansågs fruar som de som fanns för att” tas ” för familjens välstånd.

förhållandet mellan en rävs bröllop och vädret skiljer sig också efter område, och i Kumamoto Prefecture är det när en regnbåge dyker upp, och i Aichi Prefecture är det när graupel faller att det finns en rävs bröllop.

”Kitsune no Yomeiri-zu” från Edo-perioden av ukiyo-e-konstnären Hokusai Katsushika baserades på denna väderrelaterade folktro, och den skildrade olika människor förvånade över en rävs bröllopsprocession och en plötslig dusch och deras rörelse att ta in sin gröda. Detta har påpekats vara ett ovanligt exempel där rävarnas imaginära bakgrund och jordbruksbyarnas verkliga seder avbildas samtidigt i en målning.

en dikt av Kobayashi Issa, en haiku-poet från samma era, läser,” i höstens flammor och berg, det finns regnet av rävens bröllop ” (Xiaomi). I verk av Meiji-perioden waka och haiku-poeten Kobayashi Issa fanns det också en tanka som läste, ”när regnet faller på byn från en blå himmel vid hästens timme, kanske kungen räven gifter sig” (POV).

från den ningy tuberkulo J. oniruri ”Dan no Ura Kabuto Gunki” (2732) framfördes först 1732, hör man refrängen ”det var helt klart väder ända fram till nu, men sedan hörde jag det, det lekfulla regnet av rävens bröllop” och i periodens roman Onihei Hankach, som publicerades efter kriget, fanns det en volym med titeln ”Fox Rain” (20).

I Edo-perioden kusazōshi och kibyōshi som ”無物喰狐婿入” (illustrerad av Kitao Masayoshi) publicerade år 1785 (Tenmei 5), ”Mukashigatari Kitsune Yomeiri” (昔語狐娶入) (illustreras av Kitao Shigemasa), och ”Anasaka Kitsune Engumi” (穴賢狐縁組) (illustreras av Jippensha Ikku), liksom i Kamigata e-hon som ”Shūgen Kitsune ingen Mukoiri” och ”Ehon Atsumegusa,” det finns skildringar av ”rävar bröllop” av humaniserad rävar går igenom bröllop. Det fanns en genre av verk som heter ” yomeiri mono ”(Xiaomi,” wedding things”) av humaniserade djur som gick igenom bröllop, men rävar hade den speciella egenskapen att konkret ha namnet inari no Kami fäst vid dem. Detta ses som en indikation på att tron på guden Inari såväl som ”yomeiri mono” båda djupt genomsyrade bland det vanliga folket.

bland lokalbefolkningen, i Akaoka, K Jacobchi Prefecture (nu k Jacobnan) bland annat finns det barnsången där vi hör ”när regn faller i bra väder är det rävens bröllop som avbildas i Shugen Kitsne no Mukoiri wedding” (bisexuell, Hiyori ni Ame ga Furya, kitsune no yomeiri), och det sägs att en verklig räv Bröllop precession sågs på en dag av en soldusch.

…

rävarnas bröllop som en lovande bröllopsreenactment (eller bröllopsrit för återföring av olycka)

i Suzakihamamiyashinemei Jinja i Miyado, Yokkaichi, Mie Prefecture, under setsubun, en shinto-ritual som heter ”kitsune no yomeiri d jacobch (rävens bröllopsresa)” som utfördes under Edo-perioden och återupplivades under efterkrigstiden, och en man och kvinna som var i en yakudoshi eller en man som var i en yakudoshi eller en man som ”otur ålder” det året skulle klä upp som en liten räv, huvudet sändebud av gudarna, och en flicka räv, sändebud av Gud suzakihamamiyashinemei Jinja, och sedan återskapa ett bröllop, som vid den tiden kan det ses att blomstra med flera tiotusentals besökare till helgedomen. medan det kallas ”kitsune no sh uraclugen” (Taiwan) i Numazu, Shizuoka Prefecture. Det finns flera teorier om varför bruden och brudgummen ses som rävar. En sådan teori säger att även om lamporna tycktes betyda ett bröllop, fanns det faktiskt inget bröllop någonstans och hela saken var ett utarbetat trick som rävar spelade.

tidigare fenomen i Toyoshima i Edo (nu Toshima, Kita ward, Tokyo och Ouji, av samma avdelning), påstås inkludera de atmosfäriska spökljusen som kontinuerligt dyker upp och darrar och skakar runt i mörkret kallas ”kitsune no yomeiri” –fenomenet räknas som ett av de ”sju mysterierna i Toshima” som berättas om i denna by.

det övermänskliga och övernaturliga

berättelser om äktenskap mellan rävar som visades för människor sprids över hela landet.

ett sådant exempel var folklegenden om s Saitama prefecture i Sengoku-perioden, där en viss kvinna lovade att gifta sig med sin älskare, men som dog av en sjukdom, och rävar sägs ha inspirerats av ångerfullheten i denna situation … till att hålla rävens bröllopsprocession spotted äger rum nära kvinnans grav. Enligt en folksaga i Shinano-provinsen (nu Nagano Prefecture) finns det också en berättelse där när en gammal man hjälpte en liten räv, hälsades han så småningom av rävens bröllopsprocession när den blev mogen, och som en gåva av tankar till den gamle mannen, han togs med den. I berättelser om bröllop som dessa, naturfenomen som de som skrivits om ovan samt övernaturliga ”kitsune no yomeiri,” funktion som sceninställningar, och bröllop som äger rum på dagen sker ofta i en soldusch, och de som äger rum på natten sker ofta bland atmosfäriska spökljus.

Det finns olika berättelser om underliga bröllop processioner som har sett, och spelade in, särskilt i gamla Edo litteratur som deltar iakttagelser av faktiska rävar, som i essän ”Konjaku Yōdan Shū” (今昔妖談集) av Håkan’ei period av en tar plats i Takemachi, i Honjo område i Edo, samt det skriftliga arbetet Edo Chirihiroi” (江戸塵拾) där man sågs på Hacchō kanalen i Edo, liksom kaidan samling ”Kaidan Oi ingen Tsue” (怪談老の杖) av Kansei period där man hade sett i byn Kanda, Kōzuke (nu Gunma Prefektur).

…

rävmyterna, som är kopplade till Inari-gudomen och inari-helgedomen jordbrukstradition, där räven förgudas som en skördegud eller en budbärare av kornguden Inari.

i Hanaoka Tokufuku Inari-sha i Kudamatsu, Yamaguchi Prefecture, i Inari-festivalen som hålls i November 3 varje år, utförs ”kitsune no yomeiri”. Detta är inte relaterat till antingen atmosfäriska spökljus eller solskenor, utan är snarare en återskapande av ett bröllop mellan rävar och beror på volontärernas ansträngningar efter den gamla praxis att be om god skörd vid Inari-festivalen vid den helgedomen upphörde i efterkrigstidens kaos, och återskapandet hänvisar till det faktum att ett vitt rävpar vid den helgedomen letade efter något förlorat och förgudades som en Gud med god skörd och blomstrande affärer. De som utför som fox paret väljs bland folket i Kudamatsu, men det sägs att som den kvinnliga som spelar den del av en av de nygifta kommer att bli välsignad med en bra match, det finns en fördel för ett äktenskap på samma helgedom.

se Hatsu Uma Festival firar dagen då inari, kornguden härstammade på Mt Inari

Fushimi Inari Taisha (XHamster?) är Huvud helgedom Inari, som ligger i Fushimi-ku, Kyoto, Japan. Helgedomen som sitter vid basen av ett berg som också heter Inari, är övervägande nedlåtande i början av Japan av köpmän.

de tidigaste strukturerna byggdes 711 på inariyama-kullen i sydvästra Kyoto, men helgedomen återplacerades 816 på begäran av munken K Jacobkai till den nuvarande Fushimi-ku-platsen i Kyoto. Helgedomen blev föremål för kejserligt beskydd under den tidiga Heian-perioden. År 965 beslutade kejsaren Murakami att budbärare skulle föra skriftliga berättelser om viktiga händelser till Japans väktare kami. Inari shrine var bland de 16 helgedomar, dessa heihaku presenterades ursprungligen för. Från 1871 till 1946, Fushimi Inari-taisha utsågs officiellt till en av kanpei-taisha (GHz?), vilket innebär att den stod i den första rangen av regeringsstödda helgedomar.

Det tydliga sambandet mellan rävar och Enare, som är dokumenterad i Edo-perioden kusazōshi och kibyōshi som ”無物喰狐婿入” (illustrerad av Kitao Masayoshi) publicerade år 1785 (Tenmei 5), ”Mukashigatari Kitsune Yomeiri” (昔語狐娶入) (illustreras av Kitao Shigemasa), och ”Anasaka Kitsune Engumi” (穴賢狐縁組) (illustreras av Jippensha Ikku), liksom i Kamigata e-hon som ”Shūgen Kitsune ingen Mukoiri” och ”Ehon Atsumegusa,”det finns skildringar av ”rävar bröllop” av humaniserad rävar går igenom bröllop. Det fanns en genre av verk som heter ” yomeiri mono ”(Xiaomi,” wedding things”) av humaniserade djur som gick igenom bröllop, men rävar hade den speciella egenskapen att konkret ha namnet inari no Kami fäst vid dem. Detta ses som en indikation på att tron på guden Inari såväl som ”yomeiri mono” båda djupt genomsyrade bland det vanliga folket.
…

rävarnas legend som en kosmologisk myt av stor antikvitet och med ett bredare gemensamt ursprung

den mest troliga förklaringen till rävens bröllop och andra rävar, legender, är att det var en gammal jordbruks-och säsongsbetonad astronomisk precessionsrit, som ärvdes från de altaiska-eller Nordkinesiska kontinentala migranterna som förde spannmålsjordbruk in i landet, både hirs och ris. Från studier av arkeologi och astronomisk kunskap, fox legends tros ha en fyra tusen år gammal historia, i samband med förhistoriska jord och himmel jordbruks riter och en del av de gamla rika kropp calendrical kunskap om cyklisk-säsongs avläsningar. Rävskulpturer är kända inom arkeologi från Turkiets Gobleki Tepe-webbplats, och rävmyter och tempel finns i överflöd pan-mesoamerikanska och-Sydamerikanska, rävtemplen med jordoffer och observationer av himmelkropparnas anpassningar och säsongsförutsägelser.

en studie från 2011, publicerad i Journal of Cosmology, granskar ”bevis i samband med rävrepresentationerna hävdar att början av hierarkin i Andinska Sydamerika inträffade med uppkomsten av en prästkult som upprätthöll en komplex kunskap om astronomi.”Artikeln med titeln” Ancient South American Cosmology: Four Thousand Years of the myth of the Fox”, utdrag nedan säger,

” den sydamerikanska rävens mytologi är förknippad med både himlen, i vilken han steg upp och starkare jorden nedan. Han tog tillbaka kolhydrater från himlen i form av jordbruksväxter och animaliskt protein i form av fisk. Hans förening med klimatförändringar och förutsägelse av grödans framgång berättas i berättelser över stora delar av Sydamerika. Hans konstellation är synlig för ursprungsbefolkningar i ett antal Sydamerikanska länder. Från kust Peru till södra Ecuador, shamaner fortfarande använda räven för att göra profetior,och variationer på räv myter fortfarande hörs från Central till Syd … de första representationer av Andinska räven hittades på platsen för Buena Vista, Chill oc

4. Arkeologi

rävrepresentationerna vid Buena Vista är den tidigaste tredimensionella konsten i Amerika (Benfer et al. 2010). Dessa 4000 år sedan handlingar markerade en punkt där berättelser om räven först uttrycktes visuellt i skulpturer, väggmålningar, målningar och arkitektur. De arkeologiska representationerna av räven vid Buena Vista är förknippade med tempel där man kunde observera himmelhändelser och göra offer till jorden.

dessa föreningar av räven med jorden och himlen kvarstod från den sena Prekeramiska fram till inkas tid och är fortfarande kända idag bland Andinska folk, både Quechua‐högtalare och Aymara‐högtalare….

en Andinska konstellation av hans personlighet är allmänt känd i stora delar av Sydamerika. Räven av samtida SA urbefolkningars kosmologi verkar vara samma räv som år 2000 f.Kr. först representerades i konst associerad med monumental arkitektur vid Buena Vista.”

” uppkomsten av den Andinska Rävkonstellationen i Vintergatan markerade säsongsmässigt viktiga datum som solstices (Benfer et al. 2010) och månstopp (Adkins och Benfer 2009) mellan 2200 och 2000 f.Kr. Så också Maya-konstellationerna och Vintergatan markerade solstices.”

författarna argumenterar för ett avlägset gemensamt ursprung för rävmyterna, efter att ha funnit att det fanns vanliga delar av mesoamerikanska och Sydamerikanska ursprungrävmyter, såsom nattliga föreningar, knep och föreningar med jord-och jordbruksoffer och ett förhållande mellan Räven och det heliga berget:”den sydamerikanska räven övervakar erbjudanden till jorden, som granskas för tillräcklighet av animerade berg”.

i Japan, med sin antagna västra gregorianska kalender, är de kalendriska föreningarna av rävmyter för det mesta glömda, men rester av säsongsbetydelsen kvarstår. För t.ex., enligt legends of Fukushima Prefecture, det sägs att på kvällen den 10: e dagen i den 10: e månaden på lunisolar kalendern, om man bär en suribachi på huvudet, och sticker en trä mortelstöt i midjan, och stå under ett datum plommon, det är möjligt att se en räv bröllop, och i Aichi Prefecture, det sägs att om man spottar i en brunn, flätas samman sina fingrar och titta igenom ett gap i mellan, man kan se en räv bröllop.

Shapeshifters, en separat indoeuropeisk eller Indo-Iransk utveckling

samma studie från 2011 betonade att berättelser om formförskjutande rävar tillhör en separat tradition och möjligen en senare indoeuropeisk/arisk utveckling. Detta verkar överensstämma med den japanska situationen där shapeshifting rävar är mestadels medeltida utveckling som visar diversifierade sena Sidenvägen eurasiska influenser.

det finns också berättelser om bröllop inte bara mellan rävar, men också mellan en mänsklig manlig och en kvinnlig räv, och ett representativt arbete, som också blev en ningy exporten J. Det finns också en liknande berättelse i Nihonkoku Genp Exportoria Zen ’aku Ryucoriiki, liksom i” Tonegawa Zushi ” (exportoria) en topografibok publicerad 1857 (Ansei). Staden onabake (Brasilien, som bokstavligen betyder ”ShapeShift in woman”) i Ushiku, Ibaraki Prefecture fick sitt namn från detta, och a Fox är deified i Onabake Jinja i ryborigasaki av samma prefektur.

också, i Konjaku Monogatarish exporten samt ”Honch exporten koji Innen sh Baccarat” (Baccarat) publicerad 1689 (Genroku 2) och ”Tamahahaki” (Baccarat) publicerad 1696 (Genroku 9), Det är historien om en räv som dök upp innan en gift man, shapeshifted och förklädd till den personens hustru. Också i kaidan-samlingen” Tonoigusa ” (GHz) publicerad 1677 (enp 5) finns det den omvända historien där en manlig räv blev kär i en kvinnlig människa, formadskiftad och förklädd som den kvinnans man och samlag, och resulterade i födelsen av barn med atypiskt utseende.

Se även She-Wolf, Were-Wolf Wives och wolf shrines of Japan

i Descended from Wolves: Wolf Symbolism, jag drar på skrifter Daniele Guizzo arbete, ””välsignade och förbannade: Wolf totemism och tabooisation mellan Kaukasus och Iran”(Sid. 117~) säger att räven var utbytbar med vargar i Iransk symbolik och shapeshifting och andra vargattribut var oskiljbara i den iranska och kaukasiska världen, — för att visa att vargar, varulvar har sitt ursprung i ett Proto-indoeuropeiskt eller ariskt hemland och flyttade västerut, från tidiga Turk-mongoliska centra, medan räven shapeshifter kan spåras ut ur Iransk centralasiatisk spridning genom österut i östasiatiska Kulturella sfärer (genom Kina, Korea och Japan), kanske i takt med spridningen av hirs och risjordbruk (rävar svansar jämförs ofta med med hirs).
…

slutligen, i myter och legender från Korea: ett kommenterat kompendium av forntida och moderna material (redigerat av James Huntley Grayson) på s.396-7 den koreanska Fox Wife tale jämförs med sin motsvarighet Fox Wife tale från Japan, och samtidigt föreslås det från bakgrunden till nästa tale of the fox som blev kejsarinnan i Kina, att fox-anor eller fox-descent tales av både Korea och Japan härstammar från kinesiska källor [som i sin tur kan ha sitt ursprung från Iraniska eller dravidiska källor), och är en variant av den härkomst Tales. De tre Kinesiska-Koreanska-Japanska mytiska kulturella sfärerna är tydligt relaterade, för de delar samma mytiska nio-tailed fox-ikonografi med genealogisk betydelse (och därför möjligen samma kungliga blodlinjer?). Koreanska berättelser tenderar emellertid att skildra fox mountain-andan som ond, medan rävar oftare än inte betraktas som välvilliga av japanerna. Historieböcker som Book of Zhou och berättelsesamlingar som omfattande register över Taiping-eran, skildrar den nio-tailed räven som ett lyckodjur. Skickad av himlen sågs den nio-tailed räven som ett tecken på förmögenhet, fred och lycka. I Han-dynastin är det skyddet av kungligt blod.