Khasi är ett Austroasiatiskt språk och har sina distinkta egenskaper hos ett stort antal konsonantkonjunkter, med prefix och infixing.
substantiv och substantivfrasedit
Ordbeställningredigera
ordningen på element i en Khasi-substantivfras är(Fallmarkör)-(demonstrativ)-(siffra)-(klassificerare)-(artikel)-Substantiv-(Adjektiv)-(prepositionsfras) – (relativ klausul), vilket framgår av följande exempel:
| ar | tylli | ki | sim | |||
| två | klassificerare | plural | fågel | |||
| ’två fåglar’ | ||||||
| kato | ka | kynthei | kaba | wan | mynnin | ||
| det:fem | fem | flicka | fem-relativ | kom | igår | ||
| ’flickan som kom igår’ | |||||||
| ka | kmie | jong | phi |
| fem | mor | av | du |
| ’din mamma’ | |||
Khasi har ett genomgripande könssystem. Det finns fyra kön på detta språk:
u maskulin ka feminin i diminutiv ki plural
människor och husdjur har sitt naturliga kön:
ka kmie `mother’ u kPa `father’ ka syiar `hen’ u syiar `rooster’
Rabel (1961) skriver: ”strukturen hos ett substantiv ger ingen indikation på dess kön, inte heller dess betydelse, men Khasi infödda är av intrycket att trevliga, små varelser och saker är feminina medan stora, fula varelser och saker är maskulina….Detta intryck bekräftas inte av fakta. Det finns otaliga exempel på önskvärda och härliga varelser med maskulin kön såväl som obehagliga eller fula varelser med feminint kön ”
även om det finns flera motexempel, säger Rabel att det finns viss semantisk regelbundenhet i tilldelningen av kön för följande semantiska klasser:
| feminin | maskulin |
| tider, årstider | |
| kläder | reptiler, insekter, flora, Träd |
| fysiska egenskaper hos naturen | himmelska kroppar |
| tillverkade varor | ätliga råvaror |
| verktyg för polering | verktyg för hamring, grävning |
| träd av mjuk Fiber | träd av hård fiber |
den matrilineala aspekten av samhället kan också observeras i det allmänna könet uppgift, där så är fallet, alla centrala och primära resurser som är förknippade med dagliga aktiviteter betecknas som feminina; medan maskulin betyder det sekundära, det beroende eller det obetydliga.
| feminin | maskulin |
| Sol (Ka Sngi) | månen (U Bnai) |
| Trä (Ka Dieng) | träd (U Dieng) |
| honung (Ka Ngap) | bi (U Ngap) |
| hus (ka ~ ~ POS = TRUNC) | kolumn (U Rishot) |
| kokt ris (Ka Ja) | okokt ris (U Khaw) |
Khasi har ett klassificeringssystem, som tydligen endast används med siffror. Mellan siffran och substantivet används klassificeraren tylli för icke-människor, och klassificeraren ngut används för människor, t. ex.
| Don | ar | tylli | ki | sim | ha | ruh. |
| där: är | två | klassificerare | plural | fågel | i | bur |
| ’det finns två fåglar i buren.’ | ||||||
| Don | lai | ngut | ki | Sordar | ha | shnong. |
| där: är | tre | klassificerare | plural | chef | i | by |
| ’det finns tre chefer i byn.’ | ||||||
det finns en del kontroverser om huruvida Khasi har en klass av adjektiv. Roberts citerar exempel som följande:
| u | briew | ba-bha | ||||
| masc | man | rel-bra | ||||
| ’en bra man’ | ||||||
i nästan alla fall av attributiva adjektiv har det uppenbara adjektivet prefixet / ba -/, som verkar vara en relativiser. Det finns dock några adjektiv utan/ ba – / prefixet:
| u | ’ riew | Snc | ||||
| mask | man | dåligt | ||||
| ’en dålig man’ | ||||||
när adjektivet är huvudpredikatet kan det visas utan något verb ’vara’:
| U | ksew | u | lamwir. | |||
| mask | hund | mask | rastlös | |||
| ’hunden är rastlös.’ | ||||||
i denna miljö föregås adjektivet av en avtalsmarkör, som ett verb. Således kan det vara så att Khasi inte har en separat del av tal för adjektiv, men att de är en subtyp av verb.
prepositioner och prepositional phrasesEdit
Khasi verkar ha en välutvecklad grupp av prepositioner, bland dem
dåligt ’med och’ da ’med (instrumental)’ na ’från’ ha ’i, vid ’jong’ av ’
följande är exempel på prepositionsfraser:
| ka | kmie | jong | phi |
| fem | mor | av | du |
| ’din mamma’ | |||
| u | slap | u | ther | na | ka | bneng |
| masc | regn | masc | häll | från | fem | himmel |
| ’regn hällde från himlen.’ | ||||||
verb och verb phrasesEdit
AgreementEdit
Verbs överens med 3: e person ämnen i kön, men det finns ingen överenskommelse för icke-3: e personer (Roberts 1891):
| Singular | Plural | |
|---|---|---|
| 1: a person | nga thoh ’jag skriver’ | ngi thoh ’vi skriver’ |
| 2: a person | mig thoh ’han (masc) skriver’ pha thoh ’hon (fem) skriver’ | phi thoh ’du (pl). skriv’ |
| 3: e person | u thoh ’han skriver’ ka thoh ’hon skriver’ | ki thoh ’de skriver’ |
de maskulina och feminina markörerna / u / och / ka / används även när det finns ett substantivfras ämne (Roberts 1891:132):
| Ka | miaw | ka | pah. |
| fem | kat | fem | mjau |
| ’katten mår.’ | |||
spänd visas genom en uppsättning partiklar som visas efter avtalsmarkörerna men före verbet. Förflutna är en partikel / la / och framtiden är / yn /(kontrakterad till ’ n efter en vokal):
| Khasi | Svenska |
|---|---|
| U thoh. | han skriver. |
| U la thoh. | han skrev. |
| Un thoh | han kommer att skriva. |
NegationEdit
Negation visas också genom en partikel, /ym/ (kontrakterad till ’m efter en vokal), som visas mellan avtalet och den spända partikeln. Det finns en speciell tidigare negation partikel / shym / i det förflutna som ersätter det vanliga förflutna / la /(Roberts 1891):
| Khasi | Svenska |
|---|---|
| Um ju thoh. | han skriver inte. |
| um shym thoh. | han skrev inte. |
| Um nym thoh | han kommer inte att skriva. |
| Um dei ban thoh | han borde inte skriva. |
CopulasEdit
copula är ett vanligt verb i Khasi, som i följande mening:
| U | Blei | u | lång | Jing. |
| masc | Gud | masc | vara | kärlek |
| ’Gud är kärlek’ | ||||
Khasi har en morfologisk orsakande /pn-/ (Rabel 1961). (Detta stavas pyn i Roberts (1891)):
| Basverb | glans | orsakande verb | glans |
|---|---|---|---|
| hej | kom ner | pynhiar | låt ner, exportera |
| tips | vet | pyntip | gör känd |
| phuh | blomma | pynphuh | försköna |
| gå | pyn-jacobaid | kör, sätt agoing | |
| jot | slits | pyn-jot | förstöra |
| IP | anländer | pyn-poi | leverera |
SentencesEdit
Ordbeställningredigera
ordordning i enkla meningar är subjekt-verb-objekt (SVO):
| U | ksew | u | bam | doh. |
| mask | hund | mask | ät | kött |
| ’hunden äter kött.’ | ||||
men VSO-ordning finns också, särskilt efter vissa initiala partiklar, som hangta ’then’ (Rabel 1961).
| hangta | la | ong | i | khnai | kuba2713> | ka | Naam |
| sedan | tidigare | säg | dimin | mus | ackusativ | fem | Naam |
| ’sedan sade den (lilla) musen till Naam … ’ | |||||||
Case markingEdit
ibland föregås objektet av en partikel ya (stavad ia i Roberts 1891). Roberts säger ”ia, ”till”, ”för”, ”emot” innebär direkt och omedelbar relation. Därför är det också tecknet på dativet och det ackusativa fallet”
| U | la | ia | ia | ka | kitab | ia | nga. |
| masc | tidigare | ge | ackusativ | fem | boka | ackusativ | mig |
| ’han gav boken till mig.’ | |||||||
det framgår av Roberts (1891) att Khasi har differentiell objektmarkering, eftersom endast vissa objekt är markerade ackusativa. Roberts konstaterar att substantiv som är bestämda vanligtvis har ackusativet och de som är obestämda gör det ofta inte.
Rabel (1961) säger att ”användningen av Kuba är valfri när det gäller ett objekt. När det gäller två objekt måste en av dem ha föregående…. Om ett av objekten uttrycks av ett pronomen, måste det föregås av acuca.”
i stort sett markerar Khasi för åtta fall, med det nominativa fallet kvar omärkt, för totalt nio fall
| mål | markör |
| nominativ | omärkt |
| ackusativ / dativ | Kuba |
| ablativ | na |
| Locative | ha |
| Allativ | sha |
| genitiv | jong |
| Instrumental | da |
| Comitative | dåligt |
| vokativ | ko |
alla fallmarkörer kan visas med eller utan prenominalmarkörerna/artiklarna ’u, ka, i och ki’ och placeras före prenominalmarkörerna.
PassiveEdit
Khasi har en passiv, men det innebär att man tar bort meningen med meningen utan att sätta patienten i ämnesposition. (En typ som kallas ’icke-ascensional passiv’). Jämför följande aktiva passiva par (Roberts 1891) där patienten fortsätter att ha ackusativt fall och förblir i objektpositionen:
| Ki | dang | TH 2713> | ia | ka | ug | da | ki | dieng.. |
| plur | contin | bygga | ackusativ | fem | hus | med | plur | Trä |
| ’de bygger huset med trä.’ | ||||||||
| Dang | TH 2713> | ia | ka | cu. | ||||
| contin | bygga | ackusativ | fem | hus | ||||
| ’huset byggs.’ | ||||||||
denna typ av passiv används, även när det passiva medlet är närvarande i en prepositionsfras:
| La | lah | pyniap | ia | ka | masi | da | U M | |
| tidigare | perfektiv | döda | ackusativ | fem | ko | av | U Miet | |
| ’kon dödades av U Miet.’ | ||||||||
ja-nej-frågor verkar skiljas från uttalanden endast genom intonation:
| Phi | kit | khoh | till? | ||||
| du | bär | en korg | till? | ||||
| ’vill du ta en korg, Til? Phin shim ka khoh, till? | |||||||
Wh-frågor innebär inte att flytta wh-elementet:
| u | sök | shaei? | |||||
| masc | gå | var | |||||
| vart ska han?’ | |||||||
inbäddad clausesEdit
underordnade klausuler följer huvudverbet som väljer dem (Roberts 1891:169):
| nga | tips | ba | phi | la | leh | ia | kata. |
| jag | vet | det | du | förbi | gör | ackusativ | det |
| ’jag vet att du har gjort det’ | |||||||
relativa klausuler följer substantiv som de ändrar och håller med om i kön:
| Ka | samla kynthei | ka-ba | wan | mynhynnin | ka | la | i uclp. |
| fem | flicka | fem-relativ | kom | igår | fem | tidigare | dö |
| ’flickan som kom igår har dött.’ | |||||||
