denna text är hämtad från www.goete.eu/glossary
kunskapssamhället är en term för att beskriva samhällen som ekonomiskt och kulturellt kännetecknas av en hög grad av beroende av deras potential att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap. Baserat på databehandlingstekniken i informationsåldern använder ett typiskt element kunskap strategiskt som en faktor för ekonomisk konkurrens mellan nationer såväl som bland företag och tjänster inom nationer. Därför är forskning och utveckling (R&D) starkt kopplade. Kunskap blir ett speciellt bra på marknaden och en produkt till varor. I ett ekonomiskt perspektiv investerar kunskapssamhällen i utbildning av människor för att bygga upp resurser av humankapital som bör göra det möjligt för dem att uppfylla förväntningarna för att upprätthålla traditioner och viktigare använda kunskapen för att utveckla innovationer. Viktiga principer i ett kunskapssamhälle är nätverk mellan kunskapsproducenter, effektivitet vid tillämpning, kontroll och utvärdering och lärande. För att skilja skillnader i kunskapskvalitet och kunskapsinstitutioner finns ett stort intresse för att rangordna utbildningsinsatser. Individernas sociala status är starkt beroende av graden av deras utbildningsprestation. Som ett uttryck för senmoderniteten kännetecknas kunskapssamhällen av ett reflexivt samvete om de konstruktiva och metodologiska processerna. De pedagogiska konsekvenserna fastställs i förväntan att alla är i en process med livslångt lärande för att klara åtminstone relevanta delar av den kommande mängden ny kunskap och med den minskande relevansen av gammal kunskap. En viktig egenskap hos kunskapssamhället är en extraordinär ökning av kunskapens komplexitet som inte bara påverkar ett land utan hela världen. Med stöd av höghastighetskommunikation (internet) kan mängden information inte hanteras av individer utan måste åtföljas av läroplaner och strategier för att skilja betydelsen av information och hitta en personlig inställning till kunskapens komplexitet. Mellan individualisering av lärande och globalisering av kunskapsfördelningen blir lärarnas roll viktig som mellanliggande agenter.
