så om man tittar på samtidiga ekonomiska förhållanden inte är ett tillförlitligt sätt att bedöma presidenter, hur ska de graderas?
Tänk på hur du skulle bedöma en läkare som du kunde observera att behandla endast en enda patient. Ett hemskt sätt att bedöma läkaren är om patienten lever eller dör. Trots allt har även de bästa läkarna patienter som dör när deras sjukdomar är svåra. Och med tanke på människokroppens naturliga återställande krafter kan även en kvack ha en patient som återvänder till god hälsa.
det bästa sättet att utvärdera en läkare är att avgöra om state-of-the-art medicinsk praxis följs. En läkare som ordinerar rätt antibiotika får höga betyg, medan en som föreskriver ormolja får en misslyckad klass.
på samma sätt är ett bättre sätt att döma presidenter genom den politik de bedriver, inte de resultat som de presiderar över. Denna uppgift är svårare än att bara titta på arbetslöshet, inflation och tillväxten av bruttonationalprodukten. Det kräver att man har en uppfattning om vilken politik som är bäst för att främja välstånd och erkänner att experterna ofta är uppdelade i den frågan.
att se framåt, att döma presidenter efter politik snarare än resultat kan vara desto viktigare. I en ny bok, ”The Rise and Fall of American Growth”, hävdar ekonomen Robert Gordon att vi befinner oss mitt i en tid av mager teknisk förändring. Ja, Vi har nu smartphones och Twitter, men tidigare generationer introducerade elektrisk belysning, inomhusvatten och förbränningsmotorn. Enligt Gordons uppfattning är teknisk förändring inte bara vad den brukade vara, och vi hade bättre vant oss vid långsammare tillväxt i produktivitet och inkomster.
jag har ingen aning om Mr Gordons pessimism är berättigad. Mot bakgrund av ekonomernas dåliga resultat av långsiktiga prognoser bör alla sådana prognoser tas med en skakare salt.
men om Mr. Gordon visar sig vara rätt, framtida presidenter kommer att fungera i en svårare ekonomisk miljö än många av sina föregångare. Eftersom takten i vetenskapliga och tekniska framsteg har ett eget liv, kan långsam produktivitetstillväxt vara ett problem utan en lösning.
särskilt i denna miljö är att döma presidenter baserat på resultat snarare än politik ett flagrant fel. Vi skulle sluta skylla på dem för resultat som de har liten kontroll över. Vi skulle bli besvikna på våra ledare, även om de gör det bästa de kan. I stället för att stödja en sund politik kan vi kasta våra röster ur en frustration som inte är helt rationell.
