vid slutet av andra världskriget delade Army Sgt Joe Kieyoomia något med de hemliga orden som användes av Navajo Code Talkers: båda var som granit mot japanska ansträngningar att bryta dem.
fångad efter Filippinernas fall 1942 bodde Kieyoomia 43 månader i japanska fångläger. En medlem av New Mexicos berömda 200: e Kustartillerienhet, överlevde han den ökända Bataan Death March som dödade tusentals svältade USA. soldiers.As en POW, Kieyoomia levde på magra måltider av ris spetsad med Vivlar. Han säger att han såg som försvagade amerikaner beordrades att gräva sina gravar, sedan sköts av japanska vakter.
”i slutet av en vecka sa de till mig att jag skulle bli nästa”, säger Kieyoomia, 72. ”Men några dagar senare skickades jag till det japanska fastlandet.”
Kieyoomia säger att hans fångare i ett Nagasaki – fängelse ursprungligen torterade honom för att – döma av hans efternamn-De trodde att han var Japansk-Amerikansk.
”jag sa till dem att jag var Navajo”, säger Kieyoomia, hans kristallblå ögon blev trotsiga bakom ett skrynkligt ansikte och ett par bifokaler när han satt utanför sitt avlägsna hem på Navajo reservation i nordvästra New Mexico och berättade för sin krigshistoria.
”de trodde mig inte”, säger han och skakar på huvudet. ”Det enda de förstod om amerikaner var svartvitt. Jag antar att de inte visste om indianer.”
efter månader av misshandel, säger Kieyoomia, accepterade japanerna sitt anspråk på Navajo-anor. Men han säger att tortyren som följde var värre.
”en dag besökte två japanska kvinnor mig”, säger han. ”De skrev Navajo-ord på engelska och frågade vad de menade. Så jag sa till dem: `Detta betyder fågel, detta betyder sköldpadda, detta betyder vatten.”
Kieyoomia säger att han nu tror att japanerna var förvirrade efter att ha hört Navajo-Kodtalarna tala på sitt språk, vilket var oskrivet vid den tiden. Det gick inte att förstå ljuden, de vände sig till sin fångenskap Navajo.
koden, som användes av Navajo Marines för att vidarebefordra information över Stilla havet, hade Navajo-språket som grund men utvecklade ett hemligt ordförråd där beväpningar döptes om till vardagliga Navajo-ord.
när japanerna ifrågasatte Kieyoomia var hans översättningar värdelösa.
” jag visste inte om koden”, säger han.
en vinterdag marscherade en vakt Kieyoomia – strippad naken – från sin lilla cell till en isig paradmark. Kieyoomia säger att japanerna sa till honom att han inte kunde återvända inuti tills han avslöjade Navajo-koden.
”det var 27 grader utanför. De fick mig att stå en timme i snö så djupt,” säger han och sprider händerna 6 tum. ”Vakten sa att om jag flyttade skulle han skjuta mig.”
slutligen beviljat tillstånd att återvända, säger Kieyoomia att han inte kunde gå eftersom hans fötter hade frusit till marken. Han säger vakten knuffade honom, orsakar huden på undersidan av fötterna för att riva.
” jag lämnade mina sulor på den paradmarken”, säger han.
misshandel fortsatte nästan dagligen. Kieyoomia säger vid ett tillfälle att han inte längre kunde använda sitt högra ben. När han försökte svält slog vakterna honom tills han åt.
”jag ville dö”, säger han mjukt. ”Många gånger trodde jag att jag var nära.”
men Kieyoomia levde.
han överlevde den andra atombomben som amerikanerna släppte på Nagasaki vid krigets slut och sa att han var skyddad av betongväggarna i sin cell. Han övergavs i tre dagar efter bombningen men säger att en japansk officer äntligen befriade honom.
när han återvände hem återfick han användningen av sitt sårade ben och hans fötter läkte.
år senare, säger Kieyoomia, lärde han sig om Kodpratarna och deras prestationer.
”Jag hälsar Kodpratarna”, säger han när han visar sina 12 servicemedaljer och inramar ett stiligt porträtt från sin Army youth. ”Och även om jag visste om deras kod, skulle jag inte berätta för japanerna.”
